Herrens Kärl!
Gud utser olika människor för olika tjänster där Han avskiljer och helgar kärlen för en särskild tjänst, men i vidsträcktare mening kan var och en bli en Herrens präst och tjänare, genom Hans Nåds överflödande rikedom.
Ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap. Han skickliggör oss att bära Hans ark och tjäna Honom i helighet och rättfärdighet.
I våra hem kan vi vara Herrens präster och Han skall smörja oss till denna heliga tjänst och vi skall tjäna vid Hans altare, även då vi är upptagna av hemmets vardagliga plikter.
Då skall våra enkla måltider helgas, och det ringa arbetet blir en himmelsk gärning.
Du kan själv bli en Herrens präst i din vardag då Herren vill kläda dig i finaste renaste linne, och då skall dina bröder och systrar förnimma en helgad ande och ett offervilligt hjärta som vill gå Konungens ärenden.
Ve dig om du försöker fylla denna gudomliga tjänst utan Guds hjälp!
Du kan också vara en Guds präst på ditt arbete, ja i en oansenlig timmermans verkstad kan du vara iklädd de heligas strålande klädnad.
Då kan du såsom en Herrens präst även bära mångas synder och bedja för överträdarna.
Aposteln Paulus förklarar här att goda gärningar kan utföras på två olika sätt- av tvång och av god vilja.
I förra fallet så sker gärningarna mekaniskt, slentrianmässigt, i det senare fallet av Guds egen inre drift i ditt liv.
Man kan bli en mekanisk drivande tjänare som uppehåller sig vid kunskapens källa där på intet vis flödet från den levande källan av levande vatten når fram till sitt slutgiltiga målet som är hjärtats innersta boning där livet själv utgår.
Det förra sker av inre tvång och av kunskapens träd som bara faller platt till marken som ett förvissnat löv en sen höstdag. Det senare av fri vilja driven av källan som flödar från Guds tron som aldrig sinar genom den Helige Ande.
Bönen kan således också vara av två olika slag mekanisk hård, en formsak eller spontant oemotståndlig.
Lyssna till fariséns bön: Jag tackar dig Gud, att jag inte är som andra människor, där man kan urskilja och höra maskinens ljud och motsatsen till publikanens bön:
Gud förbarma dig över mig syndare och det kommer ifrån hjärtats inre djup.
I dessa sista dagar innan Herren tillkommelse så manar Herren ett folk som lever i Hans närhet och vilja, till att bära fram levande vatten till de som törstar efter det. Det vattnet kan bara tas emot av ett hjärta fyllt av syndabekännelser.
Av Nåd, få genom tron ett evigt liv och ett beständigt ankare som når genom alla kval och synder som en människa begått under sin livstid till att få Guds frid i sitt hjärta.
Ni skall ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor som strömmar av frid och glädje som välla fram i pliktens väg och den frid som följer av ett rätt förhållande till Herren och förbundet med den evige.
Ingen dag är utan sin fröjdekälla och fröjd i Herren är vår starkhet.
Den som fruktar Herren får också ny syn då Herrens bud öppnar upp våra ögon så vi kan se med kärlekens insikt i våra liv, då vi vandrar nära Honom som öppnar upp oändliga möjligheter.
För den som vandrar i renhetens och nådens och kärlekens och salighetens oanade härliga vägar tillsammans med vår frälsare.
Du skall veta att allt beror på var vi gömma Herrens lag i våra hjärtan.
Förvaras den i vårt minne kan den lätt förloras då vardagslivets mångahanda bestyr kan utplåna den alldeles som en svamp utplånar orden på en griffeltavla.
En tanke är aldrig helt vår egendom förrän den har sjunkit ner i våra hjärtan och där blivit till en önskan, en längtan eller en åtrå.
När Herrens lag kommer in i våra hjärtan så är det inte längre ett minnets tillhörighet utan då är det något man lärt sig älska och det som man älskar är i gott förvar i fästningens allra innersta.
/Jan-Åke Henriksson